adaytoremember

Jag har alltid haft lätt för att skriva av mig i olika situvationer, bara för att få ut mina tankar och sedan kunna släppa det. Jag har däremot aldrig visat mina texter för någon, tycker inte om att få beröm. Det är något som sitter i ryggraden ..
Tillbaka till skrivandet så har det bara blivit svårare och svårare för mig, jag har så mycket tankar och åsikter som bara vill ut. Men när de väl ska komma ut genom min hand, mina fingrar så går det inte. Orden och meningarna blir inte rätt och budskapet som jag vill få fram - det kommer inte fram, och allt blir bara rörigt och det låter som om en 10 åringa skulle ha skrivit det.

Det kan ta mig flera timmar att skriva något som är i stil med ett halvt A4, bara för att jag läser igenom allt gång på gång och mening efter mening. Detta för att jag är så osäker på mig själv, vill inte göra bort mig - vill inte att någon ska tycka att jag är anorlunda bara för att inte jag kan skriva ... och stava.

Jag är som alla andra, alla normala och perfekta. Eller hur?
Denna ständiga fråga som alltid följer efter mig, varför jag och inte hon.




adaytoremember ♦ e